En utnött gammal morgonrock som sett sina solskensdagar allt för lång tid sen, rosor med blad. Det är kvällens klädsel tillsammans med ett torrt lite risigt hår och en ömmande hals.
Lyssnar på en underbar pianobit från Stolthet & fördom. Gåshud. Ibland behövs det bara ett piano för att spegla själen. Vem skulle inte vilja stå där uppe på klippsatsen med en fladdrande klänning som Elizabeth Bennet. Världens vackraste film helt enkelt.
Your hands are cold - Elisabeth och Mr.Darcy går med brustna hjärtan och möts plötsligt på ängen vid gryingen. Nämn en filmsekvens som någonsin skulle kunna slå den romantiken.
Nu har jag tid att bara tänka på saker som jag annars inte hinner, jag är nämligen ledig i 4 dagar.
Ska hänga med min hjärtetös på kupolen och sedan spendera min lediga tid i Falun.
Vi hörs.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar