Jag vet att klockan är halv två på natten, mitt huvud dunkar som en basketplan och jag knappt kan hålla ögonen öppna. Kom hem för en stund sen från Rebecka. Vi kollade på melodifestivalen, en hyrfilm ; the Babes of St Trinians och snackade. Jag låg på hennes tempurmadrass som man sjunker ner i, och hennes smala långa katter var under sängen och gömde sig. Det var helt okej trevligt :)
Jag känner mig så himla ut och in. Jag klarar knappt inte av att sitta här. Jag är överkänslig och jag tänker för mycket. tänker på dig. Hur mycket jag älskar dig. Jag är ett jävla vrak inombords även fast jag är mycket starkare nu. Jag ska gömma mig inne på mitt rum med breaking dawn som jag fått låna av Rebecca och inte komma ut förrän jag är hel. det kommer ta en hel livstid. Den är btw på 750 sidor, pocket på engelska! Saftig bit. Men jag kommer njuta som få. det rycker i mina fingrar efter att få öppna pärmen och börja läsa.
Jag hoppas på ett liv där jag inte äger ett hjärta.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar