Take off your colours

tio nio åtta.. noll. Jag borde sovit för, cirkus en timme sedan. Det är inget relevant eller ens tänkvärt att höra, men så är det. I ett nötskal. Jag har ett stort blåmärke på mitt lår. Det är blått, kan ni tänka er, blått och uppsvällt. Det gör ont, fast inte lika ont som allt annat.

Jag borde måla mina naglar och sluta lyssna på samma låt hela tiden. Men den maler och maler tills jag sluter ögonlocken och kanske, om jag har tur, somnar. Jag skapar mig konstant nya ting att tänka på, sönderanalysera och bita i läppen över. Det är inte hälsosamt, men det fördriver tid, tid som jag egentligen borde lägga ner på viktiga saker. Saker som driver mig framåt, och inte gör att jag åter igen tar ett steg tillbaka.
Men visst mår jag fint. jättfint. oerhört bra.

If you see this girl, can you tell her where I am?