Vi anlände med bussen vid halv tolv på måndagen. Det var strålande sol och jag och Tim passade på att ha solbrillor på oss för första gången i år.
Tim.
Vi började genast vandra genom stan. Helt utan karta för att tillägga!
Gick förbi detta fina hus, Thorvaldsens Museum. Gick tyvärr inte in.
Mer hus.
Väldigt lustig design på detta torn.
Utanför gallerian Magasin du Nord var det små glaspyramider som påminde lite om den vid Louvren tyckte jag.
Ingången som var sådär lagom fransk.
Ett fint litet kafe/kiosk.
Vackra Nyhavn.
Vi vandrade ner för alla fina färgglada hus där uteserveringarna redan var fulla med lunchgäster. Snacka om sommarkänslor.
Frederiks Kirke (Marmorkyrkan). Så pampig ändå! Tycker vi borde ha en i GBG också.
Amalienborg.
Amalienborg.
Utsikt över vattnet till Operan.
Utsikten åt andra hållet mot marmorkyrkan. Gick sedan bortåt längst vattnet.
Gick förbi vad jag tror är Maersks kontor. I vilket fall en riktigt cool byggnad med 3D-effekter.
Ju längre bort vi kom desto konstigare saker såg vi. Bland annat denna lilla bro.
Kom sedan ääääääntligen (jag menar det verkligen) fram till Lilla Sjöjungfrun vilket var något jag verkligen ville se. Har varit i Köpenhamn innan men aldrig kollat på den.
Och där var hon!
Rätt så liten till storlek men som väntat ett väldigt populärt turistmål. Bakom bilden står egentligen en härd med turister med selfiesticks, jag lyckades dock att undvika att få med dem på bild.
St Alban's Church.
Dags för lunch! Tim tog en sallad och jag rödspätta. Helt okej efter allt promenerade!
Hitta sedan ner (efter många om och men) till Strøget.
Tog en tur in på & Other Stories som så klart inte finns i GBG.
Sedan checkade vi in på vårt hotell. Detta var vår utsikt, såg t.o.m. Tivoli så läget i sig kunde man inte klaga på. Vi bodde på Best Western Mercur om någon undrar.
Min hotellsäng.
Vi vilade en stund på hotellet innan vi fixade till oss och vandrade bort mot Frederiksberg och Falconer där Ryan Adams skulle spela på kvällen.
Väl på plats passade jag på att ta en öl, only when you're in Denmark... liksom.
Vi stod och väntade ett bra tag och fattade ingenting, men plötsligt kom en dansk snubbe upp (trummisen i Ryans band) och sa något om att Natalie Prass som skulle vara förband inte kom med flyget. Men, att de hade fixat en ersättare som skulle spela hennes set. Jag och resten av publiken skakade på huvudet. Sedan kom en tjej upp med en gitarr runt halsen iklädd en blå-vit prickig klänning och svintohår. När hen precis skulle sätta sig på stolen på mitt på scenen såg jag så klart att detvar Ryan! Så gullig. Han spelade i alla fall igenom en drös med Natalie Prass-låtar och pratade om sig själv i tredjeperson vilket bidrog till många skratt.
Därefter gick han upp ihop med sitt band i en ny outfit. Körde dängor efter dängor, men både rockigare och lugnare partier. Hans röst golvade mig totalt, den e så len och perfekt så man smäller av typ. Gåshud till och från hela tiden!
Hans backdrop var en stjärnhimmel som tändes då och då. Sagolikt fint. Som allt annat på konserten. Efteråt gick vi hem till hotellet med lycka i kroppen.
Igår var en fin kväll. I synnherhet för att jag såg bästa Joakim Thåström. Spelningen var på Gothenburg Film Studios som håller hus i en gammal industrilokal bortanför Lindholmen på Hisingen. Way out West brukar ha klubbspelningar där varje år, men jag har aldrig förmått mig att dra dit då. Snacka om urbant hippigt när man gick in genom entrén som var en garageport... I alla fall stor lokal och rätt bra ljud trots en aning bullrigt. Thåström hade mer energi än vanligt tycker jag och hoppade till och med runt på scenen i sin vita kostym. Kände att jag saknat honom! Han har en sån jäkla nerv och känsla så man blir helt tagen. Bästa låten var helt klart "Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce" (inte så konstigt eftersom det är en av mina favoriter överlag).
